Termen används för att beteckna smärta i ländryggen där röntgen och laboratorieprover inte visar något fynd. Uppskattningsvis 80 % av befolkningen kommer någon gång att ha ont i ländryggen och vid akut ryggskott blir 80 – 90 % besvärsfria inom 3 månader.
Ryggskott betecknas som akut isättande ryggsmärta. Smärtan är ofta huggande vid vissa rörelser och rörelseförmågan är begränsad. Ibland går personen framåtböjd och lutar åt en sida för att avlasta den affekterade sidan.
Vanliga orsaker till ländryggssmärta är alltför mycket stillasittande, tunga lyft och monotona arbetsmoment.
De strukturer som kan orsaka smärta är diskarna mellan kotorna, leder mellan kotorna (facettleder), sacroiliakaleder, ledband, nerver, muskulatur och fascia. Refererad smärta från inre organ kan också ge ländryggssmärta.
Vad är orsaken till Ryggskott?
Orsaker till ryggskott kan vara till exempel:
- diskbråck, diskprotrusion/diskbuktning, förträngningar i ryggraden på grund av förslitningar, pålagringar, sänkt diskhöjd och kotglidning (spondylolistes, degenerativ spondylolistes).
- smärta från triggerpunkter, spända muskler och fascia, sträckning i muskler, stelhet eller överrörlighet i sacroiliacalederna,
- Refererad smärta från inre organ
Rätt diagnos är viktigt vid Ryggskott
Det är viktigt att ställa rätt diagnos vid ryggskott då behandlingen skiljer sig åt beroende på vad som är orsaken till besväret. Prognosen vid ryggskott som kommer akut är i regel god.
Manuell behandling som utförs av naprapater, osteopater, kiropraktorer och fysioterapeuter brukar ha god effekt.
