Axelbesvär

Axelbesvär - vad kan du göra?

Olika typer av axelbesvär

Axelbesvär kan uppkomma av en plötslig vävnadsskada vid till exempel racketsport eller tungt lyft. Monotont arbete kan leda till en överansträngning i axeln på grund av upprepade rörelse. En dålig arbetsställning kan leda till framåtdragna axlar som kan orsaka axelsmärta på grund av att främre ledkapsel och ligament blir irriterade. 

Axeln är kroppens rörligaste led. Axeln består funktionellt utav flera leder: glenohumeralleden, acromioclavicularleden, sternoclavikularleden samt scapulothoracala leden.

Utöver det är bröstryggens funktion viktig då övre delen ska kunna röra sig när armen lyfts och bröstryggen påverkar även skulderbladets rörelse.

Nackens funktion är också viktig då nerver härifrån innerverar muskler runt axeln. Då ledkapsel och ligament i axeln tillåter stor rörlighet har muskulaturen en viktig stabiliserande och centrerande funktion.

Behandling av de muskler som är förkortade och träning av de muskler som är inhiberade ingår i rehabiliteringen. 

Jag har axelproblematik som ett av mina stora intressen och min erfarenhet är att naprapatbehandling har god effekt vid de allra flesta axelbesvär.

Impingment/Inklämning

Är ett vanligt fynd som uppkommer när supraspinatusmuskeln, subacromiala slemsäcken(bursan) eller infraspinatusmuskeln kommer i kläm under acromion. Följden blir vävnadsirritation, svullnad och smärta. Framåtdragna axlar gör det lättare att drabbas av inklämning.

Rotatorcuffsyndrom

Är en skada på en av följande muskler: supraspinatus, infraspinatus, subscapularis eller teres minor.

Frozen shoulder

Patienten är oftast äldre än 40 år. Nedsatt aktivitetsnivå och därmed sämre blodcirkulation, oavsett om den orsakas av trauma, instabilitet, sjukdom, smärta, eller ensidigt kontorsarbete har en stark association till frusen axel. Axelledens ledkapsel blir inflammerad, krymper och förtjockas vilket leder till uttalad stelhet i axeln. Det är svårt att lyfta armen till huvudet och bak på ryggen. Tillståndet läker ut av sig själv men kan ta upp till två år. Manuell behandling i form av mobilisering, myofasciell behandling och akupunktur påskyndar ofta läkningsprocessen.

Kalkaxel

Är en kalkutfällning i och omkring supraspinatussenan. Även slemsäcken kan bli påverkad med inflammation som följd. Oftast sägs det förekomma som en del i den degenerativa processen i senan. En annan teori är att det beror på att det blir fel på celldelningen i senan och det bildas celler som producerar kalk istället. Cirka 70% av patienterna blir bättre inom 6 månader med manuell behandling och rehabträning. Stötvågsbehandling har visat sig ha god effekt i flera studier.

Inklämning av nervus suprascapularis

Suprascapularisnerven är en blandad muskel och känselnerv som kommer från övre delen av plexus brachialis vilken får sina fibrer från nivå C5-C6. Suprascapularisnerven aktiverar supraspinatus och infraspinatusmusklerna och nerven försörjer även acromioclavikularledens och axelledens ledkapslar med känselfibrer.

Nerven kan klämmas åt i sin passage genom incisura scapulae vid skulderbladets ovansida. Inklämning av nerven är inte ett ovanligt tillstånd och kan orsakas av fraktur av skulderbladet, klavikelfraktur, trauma, överbelastning, kompression, sovställning. Symtomen är svaghet i utåtrotation och abduktion. Problemen kommer och går och diagnosen kan därför vara svår att ställa. Behandlingen består av manuell behandling av strukturerna som påverkar nervens passage. Träning av supra- och infraspinatus ökar styrkan i de påverkade musklerna. Om muskelförtviningen är påtaglig bör patienten opereras.

Labrumskada-SLAP

Är en skada på ledläppen/broskläpp som verkar som en sugkopp och fäster vid humerushuvudet. Trauma, kraftigt ryck i armen eller en luxation kan slita loss en del av infästningen. Även slitage i form av upprepade monotona rörelser kan orsaka skada. Detta ger upphov till en instabilitet i axeln. Behandlingen består av stabiliseringsträning av axeln och träning av rotatorcuffmuskulaturen . Om patienten ej blir bättre kan operation vara ett alternativ. Operationsresultaten är goda hos patienter under 30år.

Axelledsluxation/Axeln ur led

Drabbar axeln efter en olycka. Axelleden luxerar i 90% av fallen framåt och i cirka 5% av fallen bakåt. Den kan i ovanliga fall även luxera nedåt. Reponering ska ske inom kort tid efter skadan har skett.

Röntgen tas först för att utesluta frakturer och repositionshinder.

Förutom skador på skelett- och broskskador kan mjukdelskador uppkomma. Vanligaste mjukdelsskadorna är labrumskada, ligamentskada och rotatorcuffskador. Nervskador på n.axillaris kan uppstå i ca 5% av fallen, kärlskador är ovanliga.

Acromioclavicularleden

Drabbas inte sällan av artros. Benpålagringar växer ut till en hård knöl på ovansidan av axeln. Tillståndet behöver sällan opereras och vanligen gör slitaget att leden blir stelare vilket brukar leda till smärtfrihet. Om svår smärta förekommer kan tillståndet opereras för att avlasta leden.

Ibland kan ett ganglion, ett bråck på ledkapseln bildas över leden. Denna är vätskefylld och mjuk i motsats till benpålagringen vid artros.

Osteolys är en upplösning av den yttre delen av nyckelbenet. Det är ett vanligt problem bland tyngdlyftare. Om svår smärta föreligger opereras tillståndet på samma sätt som vid artros.

Acromioklavikularledsluxation eller AC-lux är en vanlig skada bland ishockeyspelare och rugbyspelare. De stabiliserande ligamenten har delvis eller helt slitits av. Är skadan omfattande opereras patienten.